Der geheime Punkt
Hey
Herzlich Willkommen in unserem Forum. Schaut euch ein wenig um. Gemacht ist es eigentlich nur für unsere Clique, aber ihr seid trotzdem eingeladen. Wenn ihr Lust habt, dann meldet euch am besten gleich an. Ansonsten kann man nämlich nur einen sehr kleinen Teil sehn. Wir würden uns über neue User freuen!
Wenn nicht, dann hinterlasst doch einfach einen Eintrag im Gästebuch.
Der geheime Punkt
Würden Sie gerne auf diese Nachricht reagieren? Erstellen Sie einen Account in wenigen Klicks oder loggen Sie sich ein, um fortzufahren.



 
StartseiteStartseite  AnmeldenAnmelden  LoginLogin  
Hey, cool dass ihr hier seid! :DD

Neues Thema eröffnen   Eine Antwort erstellenTeilen
 

 rtghjkl

Vorheriges Thema anzeigen Nächstes Thema anzeigen Nach unten 
AutorNachricht
CookieMonster
Lagkapten
CookieMonster


rtghjkl Empty
BeitragThema: rtghjkl   rtghjkl EmptySa Jul 10, 2021 8:39 pm

Nach oben Nach unten
CookieMonster
Lagkapten
CookieMonster


rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptyMi Aug 04, 2021 2:08 pm

Jag dricker sällan, när jag har bilen med. Alec gillar inte att sova hemifrån.
Alec?
Bilen.
Okay... du vet att det är lite konstig att döper sin bil?
Har din bil inget namn? – Det verkar konstig för mig - och lite grovt samtidig. Vet du, att det finns till och med en studie, om att kor ger mer mjölk, om de har ett namn?
Och nu tror du att den kör snabbare eller vad?
Nej, men det verkar ju att vara mer hälsosamt i allmänheten. Alec är ju redan 24.
Okay. Kan du bara kör - är du snäll, jag är fortfarande illamående som Fan. – Och förlåt. Jag är vanligen inte sådär tafsig mot folk.
Jag vet. det är lugnt.
Nach oben Nach unten
Kero
Gast



rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptySo Sep 05, 2021 11:49 pm

Är han där?
Vem
Killen som ser ut som jag?
Ja han är här...
Är du säkert att du inte vill vara med honom bara?
Ja. Ja det är jag. Vafan sysslar du med?
Men du tycker att han är snyggt eller?
Ju han är snyggt... Men han är absolut inte het och det är du absolut.
Men du sa ju att vi kunde vara tvillingar nästan.
Ju, det är sant. Men för det första hade han tjej redan när jag träffade han. Det är det oatraktivste jag vet, när det gäller pojkar. För det andra har han helt enkelt inte grejen jag tänder på.
Och det har jag?
Absolut... Jag vet inte vad det är, men det är något som några få bara har. Nyck har det. min kampsport/innebandy tränare har det och det värkar att vara i arv. Din farsan har också det.
Sa du precis att du tänder på min pappa?
Nej. Det menade ja inte,... och inte på Phil heller, dem är ju en hel del äldre än jag. och biologin ordner det, men dem har en förmåga att fånga min uppmärksamhet - att dra typ alla ögon på sig, eller alla vet jag inte, men det känns typ självklart, att andra också ser samma sak. Kanske inte.
Jag älskar dig key? När jag först såg en Bild på dig / såg dig trodde jag - Fan, han ser ut som Jani. Nu är det annorlunda. Jag ser dig varje gång jag ser på honom. Du har inget som helst konkurens.
Bra - Ich höre sein Lächeln
Lungna ner dig lite. - Vi är chill.
Okay förlåt. det var lite över gränsen. Jag behövde kanske att bråka med nån, jag litar egentligen på dig.
Okay (die Nerven dort drüben liegen scheinbar blank...)
Jag älskar dig. Kram
Kram. Och försok sova lite. Vad är klockan i Seattle?
tre på nätten
Sovit hittills?
Vet inte riktigt, men troligen ej.
Gör det då
Key.


(Game 6 der 2. Runde (Matchball), Erstes mal PlayOffs erreicht)
Nach oben Nach unten
leo
Gast



rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptyMo Sep 06, 2021 10:05 am

Thank you James. I got Leoi Boltonsson hear just now, star of the match, outstanding performence. You wanna say something on the game tonight? 


We had a lot of fun and worked together the way we trained during the last month. Its a few weeks in the season now, and we seemd to learnd how the othes act pretty well, so yeah this kinda flow we showed tonight, was just a matter of time, I think, But still, a really special and important step today, an we will try to build on that on thursday for sure.
 
Yeah. There is another thing, after the first period you ve been spottet with a cellphone. A lot of fans on social media wondered what was up with that - arent phones stricktly banned from the game?


There was some family stuff going on and i thought I could leaf it off ice, but I couldnt, yeah, played a pretty bad first period, So coach said I should call home during the intermission - and thats what I did - Shure you cant solve problems in that time theres the team meetig, and you need also time to get ready agin, but I got 5 minutes or tho. And sometimes all you need to know is that someone got your back - Another coach may just have benched me for the rest off the game, but tonight, this worked out for me.
-Seem to have worked astongicly well - Congrats to the Hat Trick
-Thanks


Har du just kallad mig för ditt hem framför hela hockey-världen?
Kanske
Jag älskar dig
ringar dig om fem!
Nach oben Nach unten
CookieMonster
Lagkapten
CookieMonster


rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptyDi Jun 21, 2022 5:31 am

Aufgabe B2 für Woche 25 (21.6.) (Kurs: Schwedisch, Erweitertes kulturelles Wissen B2 - "Kreativt skrivande på svenska") - formulera en dialog där två personer blir sams igen - Texten får vara bilingual om det känns äktare. Försök att använda några av orden på sida 86.


Du kan inte visar mig Stkhlm på en kväll.
Sant... Men jag kan visa dig, varför jag älskar, och varför du också skulle älska - Stkhlm
Låter perfekt faktiskt
Och det, är det första du borde veta om staden.
Han sträcker fram handen och jag tar den utan tvekan. Även om det här är första gången, känns det, som om vi redan har gjort det i en hel livstid.

....

Ju jag vet, jag var full är ingen som helst förklaring, och jag vill absolut inte komma med det. Men kanske det här: Om jag hade vetat att han är i staden, eller i landet, hade jag aldrig gett bort mig. Jag trodde Fan att det var en dröm. Det kändes så iallafall. Som jag inte kunde styra själv vad som pågick. Jag har absolut inte förväntat mig att träffa honom här, det var typ självklart för mig att jag drömmer när jag såg honom. Noel weiß schließlich von meinen Träumen, normale wie Albträume gleichermaßen. Jag vet knappast nåt av kvällen. Men det var sjukt äckligt att kyssa honom. Jag kände mig dåligt redan där, även om jag var övertygad, att det inte skedde  på riktigt.
Är han bra?
Ich schließe die Augen und fasse mir nervös in den Haaransatz an meiner Stirn. Dann nicke ich.
Tack för att säga sanningen - åtminstone.
Es bleibt lange still. Ich weiß, ich bin dran, aber ich weiß nicht was ich sagen soll. Ich habe ihn unglaublich verletzt. Aber jetzt gerade, ist es mir wichtiger, meine Beziehung zu retten, als ihn in Watte zu packen. Ich weiß, das ist selbstsüchtig und es ekelt mich an. Fuck man, ich liebe ihn. Ich will nicht, dass er leidet.
Er sieht mieser aus als ich. Die Augenringe verschwimmen irgendwo einfach mit dem grauen Ton des restlichen Gesichts. die Augen selbst sind rot und zugeschwollen, die Lippen bläulich und aufgerissen.
Hej - er schaut auf, als ich seine mir näherliegende Hand mit meinen beiden umfasse. Er zieht sie nicht weg. "Jag älskar dig. Och det har jag gjort varje sekund tillbaka till dagen där jag kände så för första gången. Jag har aldrig älskat honom, bara den där bilden jag hade i huvudet, som förresten liknar dig mer än honom. Och jag är inte längre kär i honom heller. Jag är ledsen på riktigt och jag vet det låter klyschigt, men (okay, das hätte ich vielleicht nicht sagen sollen...) om jag kunde ändra på det, ville jag göra det direkt.
Jag är Fan trött just nu, jag vill inte gå genom allt detta nu.
Men du vill?
Er nickt.
Vill du sova? Jag tror att Lu kommer att släppa ut mig nu, om jag ber honom.
Du ser inte precis pigg ut själv. Dabei streicht er leicht, fast unfühlbar über einen der Ringe unter meinen Augen.  
Ohne weiteren Kommentar zieht er sich seine Jeans aus, schnappt sich Luddes Bettdecke und legt sich an Ort und Stelle hin.
Als er dann die Decke an einer Seite anhebt und mich fragend ansieht, ist es für mich, das absolut größte Geschenk dass ich je bekommen habe. Er legt einen Arm über meine Brust und ich greife nach der dazugehörigen Hand. Jag har saknat dig, nuschelt er in meine Schulter. Ludvig wird dann heute Nacht wohl auf dem Sofa schlafen müssen. Selber Schuld wenn er uns in seinem Schlafzimmer einschließt.



Endast svenska:
Ju jag vet, jag var full är ingen som helst förklaring, och jag vill absolut inte komma med det. Men kanske det här: Om jag hade vetat att han är i staden, eller i landet, hade jag aldrig gett bort mig. Jag trodde Fan att det var en dröm. Det kändes så iallafall. Som jag inte kunde styra själv vad som pågick. Jag har absolut inte förväntat mig att träffa honom här, det var typ självklart för mig att jag drömmer när jag såg honom. Noel vet ju om mina drömmar, och också mardrömmar. Jag vet knappast nåt av kvällen. Men det var sjukt äckligt att kyssa honom. Jag kände mig dåligt redan där, även om jag var övertygad, att det inte skedde på riktigt.
Är han bra?
Jag blundar och fingrar nervöst genom håret vid min panna. Men sen nickar jag.
Tack för att säga sanningen - åtminstone.
Han förblir tyst väldigt länge. Jag vet, att det är min tur, men jag har ingen som helst aning vad Fan jag ska säger. Jag vet att jag verkligen sårade honom i djupet, men just nu, känns det viktigare att rädda mitt förhållande än att vara konstgjord mjukt mot honom. Det är fan självisk och jag blir äcklat av mitt eget beteende. Fy fan också, jag älskar honom. Det är klart, att jag inte gillar att se hur han lyder.  
[OBS: Malin sa ju redan åt dig, att du ska dra ner lite på skällsord... ta det lite lugnt för helvetes skull...]
Det är uppenbart, att han mår ännu sämre än jag, rent fysisk betraktat. Ögna är röda, svullna och dem stora skuggorna som inramar dem övergå någonstans bara i gråa på resten av ansiktet. Läpparna är blå och spruckna.

Hej - han tittar upp när jag tar den närmaste av hans händer i mina. Drar sig ej tillbaks. "Jag älskar dig. Och det har jag gjort varje sekund tillbaka till dagen där jag kände så för första gången. Jag har aldrig älskat honom, bara den där bilden jag hade i huvudet, som förresten liknar dig mer än honom. Och jag är inte längre kär i honom heller. Jag är ledsen på riktigt och jag vet det låter klyschigt, men (det där var kanske fel sagt...) om jag kunde ändra på det, ville jag göra det direkt.
Jag är Fan trött just nu, jag vill inte gå genom allt detta nu.
Men du vill?
Han nickar
Vill du sova? Jag tror att Lu kommer att släppa ut mig nu, om jag ber honom.
Du ser inte precis pigg ut själv.
Medan han pratar, smeker han försiktig, nästan okännbar över en av skuggorna under mina ögon. Utan att säger något mer tar han av sig jeansen, tar tag i Luddes täcke och verkar bestämmer sig för att somnar precis här bredvid mig. När han sen lifter upp täcket på den ena änden och höjer ett ögonbryn åt mig, känns det som den största gåvan jag någonsin fick. Han lämnar ena armen på mitt bröst, och jag tar tag i den tillhöriga handen. Jag har saknat dig, muttra han i min axel.
Ludvig kommer nog behöver sova på soffan i natt. Han får skylla på sig själv när han låser in oss i sitt sovrum.





----------------------------------------------


Ideen får Leois -Story
Das Pandakostüm steht dir nicht besonders.
Ich bin nicht müde. - Ich hab eine Allergie gegen wach sein.
Willst du den Wettbewerb für das niedlichste Pandababy gewinnen?

eventuell wityiger Dialog yu Leois Jobbeschreibung - wenn ausgeschlafen nochmal checken, ob wirklich wityig....
Er ist Vorarbeiter in einem Betrieb, der sich mit dem Transport schwarzer Gummizylinder befasst. "Und das kann er nicht in Europa machen?" "Doch schon, aber hier ist das bei weitem nicht so gut bezahlt." "Klingt jetzt nicht so wirklich nach nem Traumjobb, ehrlich gesagt... Ist der wenigstens zukunftssicher?" "Naja, auf lange Sicht wahrscheinlich schon irgendwie von Klimakrise und Eisschmelze bedroht, und die Konkurrenz innerhalb der Abteilungen ist auch ziemlich hart, aber es ist eine Branche in die viel Investiert wird und er hat einen Festvertrag über mehrere Jahre." "Naja, seine Sache -du bist die, die damit klarkommen muss, nicht ich" Sagte er, setzte seine Seattle-Kraken-Cap wieder auf und ging Richtung Raucherbereich.


Zuletzt von CookieMonster am Di Jun 21, 2022 5:05 pm bearbeitet; insgesamt 1-mal bearbeitet
Nach oben Nach unten
CookieMonster
Lagkapten
CookieMonster


rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptyDi Jun 21, 2022 9:40 am

B2 skriftligt språkfärdighet:

Regeländringen inom svensk damhockey

Några veckor tillbaks kom beskedet, som återigen infördes tacklingar i damhockeyn. Damerna i Sveriges två högsta divisioner SDHL och Damettan får från och med nästa säsong spelar med mer kroppsinsats än förut. Utvecklingen känns mycket bra, eftersom den ska göra matchen mer konkurerande och spännande, men för att bedöma beslutet skulle man också tittar lite på historien. Den anti- tacklingsregeln infördes innan vm 1994 på international nivå eftersom några nationer (kanada, usa) dominerades sporten på ett sätt som ansågs farliga för resten av deltagarna. Det liknar också argumentet som användes på nationalt nivå. Eftersom idrotten är så pass liten skulle det finnas stora kundskåps, fysik och ålderskillnader, mellan spelarna. Trots des fanns det aldrig något anatomisk underlägg. Det finns röster, som medger, att regeln också ger nytta till spelet, eftersom den så skulle krävas mer teknik och skicklighet i motståndet till herrhockey. Men dem flesta, till och med spelarna är nöjd med beslutet. Reglarna i sport ska inte vara olika på grund av könsnormer. Herrenar och damer använder samma skyddsutrustning, spelar på samma plan och kunskapsskillnader i själva divisionerna har utjämnas med åren. Anatomiska skillnader är inte tillräklikt stort för att begrundar olika regler. Tvärtom - man skulle frågor sig, varför tacklingar togs bort över huvudtaget. På internationell nivå finns det en viss förklaring med fysisk överlägenhet. Men man kan ju inte bli bättre på något som man inte får tränar på. Därför skulle tacklingar ha varit kvar i nationella tävlingar. Med sikte till på vårt nuvarande samhälle är det egentligen synd, att återvändningen till lite mer jämställdhet kom så pass sent.

Nu blir det bara kvar att avvakta hur förändringen tars emot, förhoppningsvis kommer andra länder som till exempel Tyskland följer efter så småningom.
Nach oben Nach unten
uni gwood
Gast



rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptyDi Jun 21, 2022 11:07 am

klick-klack. En kallt beröring på en av mina knappar låter mig att se världen omkring, får en pytteliten stund. Bara en hjärtslag, sen blir det svart igen. Jag konservera nuet och förvara intrycket djupt inne i mitt innerste.
Jag är utmärkt på det. Speciellt stolt är jag på min förmåga att avbildar färger.
Klick-klack. Ett nytt intryckt alldeles olikt den förra. Ibland undrar jag vad det är som på något, medan jag blir tvungen att blunda. Finns det nåt emellan, eller består livet bara av fasta bilder?
Nach oben Nach unten
Gävlebocken
Gast



rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptySo Jun 26, 2022 3:49 am

Szene die eventuell in Keros Story passt, nach Schusswunde etc. etwas umschreiben

Leo = kero, weil besserer Name:


Szene, die ich ausschreiben muss, die Scheiße läuft viel zu schnell. Sind nen paar gute Witze drinn, nicht vergessen Leois namen überall zu ändern... Hoffentlich ist das jetzt final. iaf - Leoi/Jero -> Kero (Kerom Boltensjö - Nummer 10 wie Troy auf seinem Trainingsshirt - daher läuft das mit wildcat als Spitzname) Mutterclub: Brynas Tigers (auch ne Katze)

Kero:

Beide Szenen sind noch nicht durch die Rechtschreibprüfung gegangen, -> darf nicht vergessen die noch durch Word zu knallen.
Nach oben Nach unten
CookieMonster
Lagkapten
CookieMonster


rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptyMo Jun 27, 2022 12:21 am

Nach oben Nach unten
samtsteifs Signatur
Gast



rtghjkl Empty
BeitragThema:    rtghjkl EmptyDo Jun 30, 2022 6:43 pm

ᕕ( ಠ‿ಠ)ᕗ x ლ(ಠ_ಠლ) x (ノಠ益ಠ)ノ
Nach oben Nach unten
innebandy
Gast



rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptyFr Jul 01, 2022 4:20 pm

Nach oben Nach unten
13
Gast



rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptySo Jul 03, 2022 1:47 pm

Fyfan, jag att över honom. Fan va bra det känns. Tack för igår.

Om ett tag kommer du komma över mig. På en sommerdag. -Han är lung han är inte ett dug som mig.
Men det är kanske - värt att chansa.
newkid? (ingen aning faktiskt)

Tänk att jag egentligen bara skulle åka hem, och inte alls bada i östersjön. Och hej, jag fick din öl tillslut. Även om du sjöng att jag inte kan få den. Det var på riktigt helt magiskt. Jag kommer spara sanden utav mina skor.
Nach oben Nach unten
CookieMonster
Lagkapten
CookieMonster


rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptyDi Jul 12, 2022 2:55 pm

läktaren tom - inget ljud efter finalen.

Ett till namn - på vår dörr

Taket raser ner. Ingen bryr sig.

Nallen ligger fortfarande i hennes armar.

Inga reservationer för ikväll. Slutet sällskap.

Patient är hemma. Inga återbehandlinga krävs.




Tom höjer armena
han vann just mästerskapet
stänger ner datorn

strömmen gick precis
ta med levande ljus tack
planen funkar nog

världen exploderar
jag stängde ögonen då
räknade till noll
Nach oben Nach unten
CookieMonster
Lagkapten
CookieMonster


rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptyFr Aug 05, 2022 11:18 pm

Ich bringe Alec auf dem Acker gegenüber von der Scheune zum Stehen. Die Musik ist bis hierher deutlich zu hören, klingt als könnte das ein guter Abend werden. Ich kenne den DJ, Flori macht mit mir zusammen Kampfsport. Nachdem die Jungs ausgestiegen sind wende ich mich um, um das Auto abzuschließen und bleibe dabei zwangsläufig in Noels Grinsen hängen. Er hat die Unterarme flach aufs Autodach gelegt und den Kopf auf den Fingerspitzen gelagert. Die Augenbrauen sind hochgezogen. "Va e det?" erkundige ich mich nach dem Grund seines Verhaltens. "Jag kan ju gå vilse därinne ganska lätt..." "Kan du det? - Det är ju hur liten son helst." "Jaha, men massa folk. Och jag har ingen jag kan ringa på..." "Och? Du vet vart bilen står." Ich verdrehe die Augen. Natürlich weiß ich worauf er hinaus will, aber wenn er meine Nummer will, dann muss er schon direkt danach fragen. "Får jag har ditt mobilnummer?" Na geht doch... wurde auch langsam mal Zeit... Während wir in Richtung Eingang schlendern gebe ich ihm die Zahlenkombi durch und noch während wir in der Schlange warten, beginnt mein Handy bereits zu klingeln. "Hon sa du går som du äger gatan du bor på, pratar bara om saker som du tror på..." Noel lacht. Vielleicht hätte ich das vorhin noch ändern sollen, aber ich hab nicht damit gerechnet, dass er mir direkt seine Nummer rausgibt. Muss der Alkohol sein... "Seriöst? Jag har redan min egen ringsignal? Grymt." Naja, scheint ihn ja zumindest nicht zu stören. Lu legt von hinten seine Ellenbogen auf meine Schultern. "Var försiktig att han inte känner sig alldeles för säkert... Och jag är faktiskt lite besviken att det där inte var min röst." "Sluta gråta. Ditt ansikte är ju på låsskärmen. Och din röst hörs när min sista pojkvän ringer. -Okej, han var inte ens min pojkvän, men nånting sånt..." "Låten då?" "Refrängen av Gift." "Oj... har det slutat illa?" "Nej, absolut inte, vi är fortfarande bästisar." Er lacht. "Du måste ju vara försiktig med ironi på svenska. Den finns såklart, men det är lite luddigt ibland. Särskild för andraspråkstalare." "Och du är redan lite smålullig eller va? Snälla Ludvig, den där frågan var ju hur dumt som helst..." "Okej, det är sant kanske, och kanske, bara kanske är jag redan full också. Men bara kanske. Ta inte illa upp." Das tu ich nicht, wie auch, Lu ist einer von diesen Menschen, denen man fast alles verzeihen könnte. Trotzdem wäre es so langsam Mal Zeit, dass er seine Ellenbogen wieder hochhebt. Zum einen lädt er mir wirklich Gewicht auf, zum anderen stört es mich, dass er das macht, während Noel direkt daneben steht. Wo bleiben eigentlich die anderen? Ich könnte mich ja mal vorsichtig umdrehen. "Keep your hands by yourself singerboy!" Séan nimmt mir die Entscheidung, wann ich dann jetzt reagiere, ab. Wenigstens sind wir jetzt alle wieder vollständig und müssen uns nachher nicht im Gewimmel suchen. Der Türsteher am Einlass wirft zwar einen skeptischen Blick auf die schwedischen Ausweise, aber wir werden ohne weiteren Kommentar durch gewunken. War die Musik im Außenbereich noch laut, so ist sie jetzt ohrenbetäubend. Das Motto des Abends prangt in orange leuchtenden Lettern auf einem herabhängenden Banner: "Abflug nach Malle" -nicht wirklich meine Geschmacksrichtung, aber mit der heutigen Begleitung wird das schon auszuhalten sein.
Nach oben Nach unten
CookieMonster
Lagkapten
CookieMonster


rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl EmptySa Aug 06, 2022 1:48 am

Ich liege im ZBV-Raum der DRK-Bereitschaft zwischen dem Sofa und dem Couchtisch auf einer Isomatte auf dem Boden. Ich bin mehr oder weniger wieder nüchtern, habe erst auf der Aftershowparty angefangen Alkohol in mich reinzuschütten. Séan gehört schließlich zum FF-Milieu, nicht zur Bereitschaft, also gib ihm. Noel hat mich aufgeweckt. Er liegt neben mir, unsere Beine ineinander verschlungen und mein Kopf an seiner Schulter. Ludde tritt mir von oben mit einem seiner verschlissenen Nikes in die Hüfte. "Kan du väcka upp honom för fan! Han har en mardröm." "Är du säker? Såpass rastlös är han ju inte." "Ja, hans allra bästa vän, sen typ alltid är säkert på det. Ska jag göra det själv?" "Nej, jag gör det. Förlåt", sage ich, während ich Noel bereits vorsichtig beruhigend durch die Haare streiche. "Kan du kolla upp Dante istället?" Da sind Geräusche im Nebenraum und ich meine mich daran erinnern zu können, dass einer von uns letzte Nacht nämlich absolut gar keine Grenze mehr hatte. Noel hat die Augen geöffnet und ich lege eine Hand an seinen Hinterkopf, damit er sich nicht an den Tischbeinen stößt, während er blinzelnd versucht sich zu orientieren. Ludde steht auf und versucht irgendwo zwischen uns noch Platz für seine Füße zu finden. Seine Sneaker hat er jetzt in der Hand. Im Vorbeigehen drückt er einmal Noels Schulter mit seinem Zehballen und streicht dann über seinen Unterschenkel. Beides sah absichtlich, aber beiläufig aus. Als er die Tür zum Nebenzimmer öffnet bestätigt sich meine Vermutung, dass sich dort jemand übergibt. Ich höre Ludde stöhnen. "För fan Dante, du kan ju väll berätta när du mår illa. Hur länge håller du på med att kräkas? Du vet ju att du kan vakna upp oss om du mår dåligt. Es wird wieder still, als die Tür hinter ihm zufällt. Noel zittert neben mir und vergräbt jetzt seinen Kopf an meiner Schulter. Ich lege die Arme um ihn und frage mich gleichzeitig, was ich hier gerade eigentlich mache. Die Jungs kennen mich keine 24 Stunden. Zumindest hat Noel gestern kaum getrunken, die Wahrscheinlichkeit, dass er nen Blackout hat, ist relativ gering. Trotzdem keine 24 Stunden. Ich muss ihn ablenken. "Är det alltid såhär roligt att festa med er?" Er lacht. Ziel erreicht. "Jag tar tillbaks Luddes ironi grej. Du är faktiskt duktig på det, bra språkkänsla." "Byt inte ämnet." ich tippe ihm verspielt auf die Nasenspitze. "Dante vet vanligen vart gränsen går, han har problem med sin tjej just nu, och jag får inga mardrömmar så länge jag sover bredvid Ludde. -Men han var ju egentligen tillräckligt nära, jag har fan ingen aning vad som hände." "Det är lugnt, vi hantera det på nåt sätt. Vill du gå ut lite?" "Jou kanske, vad är klockan?" Ich taste mit einem Arm nach oben und suche mein Handy auf dem Couchtisch. "Hon är halv fem. Solen stiger nog upp ganska snart." Er setzt sich auf und reibt sich einige Male mit den Fingern übers Gesicht. "Let's go" "okay - bra!" Ich muss noch Unterlagen für meine Famulatur zur 4 bringen und schaue meinen Rucksack durch, ob ich alles dabeihabe, Noel checkt kurz im Nachbarraum ob die beiden klarkommen. Überall liegen schlafende Personen, aber niemand scheint nüchtern genug, um sich von uns aufwecken zu lassen. "Har du berättat för Ludvig att vi sticker?" Noel nickt. Ich nehme seine Hand und ziehe ihn durch den Hintereingang nach draußen. Es ist noch dunkel, aber man kann den herankommenden Morgen am Horizont schon sehen. Die Temperatur ist tatsächlich angenehm. Die Hitze der letzten Tage versorgt und mit nächtlichen T-shirt Wetter. Ich lasse meinen Griff lockerer werden, Noel kann loslassen, wenn er möchte, aber er tut es nicht. Ich greife wieder fester zu. "Varför är ni här egentligen? Det är ju inte världens hetaste festival direkt." "Axel var här med sina föräldrar några år tillbaks - på semester. Han trodde det kunde vara kul att komma hit. Det går ju inte längre att festa i Sverige." Er zuckt kurz mit den Schultern. "Inga galna fans, lite mindre, men ändå internationell. Lite färre folk, som kan ändå festa som fan. -Har ju funkat bra, jag har inte ens sett mitt hotellrum än." Er zeigt mit der freien Hand zum Arborea, an welchem wir gerade vorbeischlendern. Die hellbeleuchteten Fenster vermitteln mitten im Hochsommer fast so etwas wie Weihnachtsstimmung und obwohl es eigentlich windstill zu sein scheint, kann ich von hier das Meer rauschen hören - bis zum Wasser ist es allerdings auch nicht weit. "Hur är det att bo här? Jag menar, här finns ju turister hela tiden." "Ju, men det går. De bär också pengar hit. Just nu är ni ju extremt många, men vanligen blanda de in ganska så bra. Finns ju turister i Sthlm med eller?" "Juu... det är sant." Die Straßen sind für diese Uhrzeit ungewöhnlich frequentiert, die Lichter der Scheinwerfer spiegeln sich in den Tautropfen auf dem Grasstreifen. "Lite skumt, att vi bara har sovit i två timmar. Det känns längre. Visst är jag trött på nåt sätt, men jag känner mig inte skit." "Inte jag heller. Men jag vet liksom att jag behöver några timmar till, när vi är tillbaks." "Ju det är ju klart, men just nu är det typ okej" Die ersten Vögel beginnen mit mehr oder weniger melodischen Tönen auf sich aufmerksam zu machen. Ich habe noch nie verstanden, wie es Menschen geben kann, die Vogelgezwitscher ernsthaft genießen können. Im besten Fall kann ich es, so wie heute ignorieren. In ungünstigeren Fällen macht es mich wahnsinnig. "Ser du byggnadsplatsen däröver?" Ich weise auf die Stelle an der bis vor knapp zwei Jahren noch die städtische Obdachlosenunterkunft stand. "Där har jag haft min första stora brand med räddningstjänsten. Det var typ samma tid som nu nästan. Lite tidigare kanske." Wir fallen relativ ungezwungen in eine angeregte Konversation und sind schneller am Ziel, als ich gedacht hätte. Das Krankenhaus ist eine Sammlung mehrerer Gebäude. Hier hab ich schon meine Ausbildung gemacht. Riesiges Gelände, viele Bewohner, Patienten und auch Insassen. Einige können nicht raus, einige wollen nicht, andere dürfen nicht. Die wenigen Personen, die man um diese Zeit draußen antrifft, sind in der Regel Pflegepersonal. Ich bleibe im hinteren Teil des Geländes vor einer Stationstür stehen und drücke auf die Klingel. Es dauert eine gute Minute, dann öffnet David uns die Tür. "Wir haben Folklore-Festival, ich stell jetzt einfach mal keine Fragen zum wie, aber du kennst die Sache mit den Datenschutz. Oder willst du ihn abgeben?" Ich versuchte ein Lachen zu unterdrücken, es gelingt mir so mäßig. "Er kommt aus Skandinavien, unsere Patienten haben 0 Relation zu ihm und außerdem versteht er selbst kaum etwas. Die Station schläft doch eh. Ich hab noch ein paar Unterlagen dabei und Phil meinte, ich muss noch irgendwo unterschreiben." "Okay, aber wir vergessen direkt wieder, das er hier war." "Ja das ist klar." Ich folge David Richtung Dienstzimmer und mache eine Geste zu Noel, dass er mitkommen soll. Hinter uns, fällt die Sicherheitstür schwer ins Schloss. "Är det låst eller?" "Ju, men vi får gå om vi vill, tar bara några minuter." "Det är lugnt, jag undrade bara." Der Stationsflur ist ungewohnt ruhig. Um diese Uhrzeit schlafen dann letztendlich doch fast alle. Herr M. kommt gerade aus dem Raucherraum zurück, ihn kenne ich bereits, er ist öfter hier. Das seltsame an dieser Sicherheitstür ist, dass sie irgendwie eine andere Welt öffnet. Die Zeit läuft hier anders, alles wiederholt sich. Wochentag oder Wochenende macht kaum einen Unterschied. Ferien oder Feiertage gibt es praktisch nicht. Auf der anderen Seite - Die Station läuft immer weiter. Ganz egal, ob du da bist, oder nicht. Manchmal bleibt die Belegung monatelang fast gleich, manchmal hat man einen Tag frei und kennt danach kaum noch jemanden. Das alles ist nicht schlimm, vollkommen normal, aber irgendwie surreal.
Nach oben Nach unten
Gesponserte Inhalte




rtghjkl Empty
BeitragThema: Re: rtghjkl   rtghjkl Empty

Nach oben Nach unten
 

rtghjkl

Vorheriges Thema anzeigen Nächstes Thema anzeigen Nach oben 
Seite 1 von 1

Befugnisse in diesem ForumSie können in diesem Forum antworten
Der geheime Punkt :: Algemein :: Gästebuch-
Neues Thema eröffnen   Eine Antwort erstellen